Vår älskade bebis

Ja, här stod det ju inte speciellt mycket.

Jag känns Lillbus allramest när jag ligger ner, vilar, ska sova eller sitter i soffan.
Det ser så himla mysigt ut att se sparkarna och rörelserna utanpå magen
och att känna dom är ännu mysigare.
Längtar så himla mycket efter vår bebis!

Från sidanFrån min vinkel haha Framifrån

Tänkte bara ge er en jämförelsebild.
Såhär såg jag ut när jag låg ner innan jag blev gravid,
och bild på hur det ser ut nu finns ju längre ner.
Där ser man skillnad :)

I vecka 24 har jag inte fått några bristningar, (ta i trä)
Än så länge påverkar inte graviditeten mig speciellt mycket, förutom tröttheten.

Ännu inget näsblod, som tur är.
Föräldrautbildning är redan bokad till 18/4 och 24/4.
Här runt omkring finns varken profylaxkurs eller vattengympa för gravida,
vilket är ganska tråkigt. Närmaste stället för profylaxkurs är i Göteborg.

Inte heller någon stickande smärta, är nog ganska lyckligt lottad, än så länge.

Första bilden är från 11e mars och den andra bilden är från 18e mars.
Alltså en vecka emellan och skillnad tycker jag :)

Idag har vi varit hos barnmorskan.
Fick ta blodprov. Det förbannade jävla provet.
Allting såg jättebra ut, fina värden och så vidare.
Dock hade jag lite för lite järn, fast det visste jag nästan redan.
Så nu får jag börja äta järntabletter.
Hon mätte även livmodern och den var i normal storlek också.

Vi fick också höra busfröets hjärtljud. Och jag, jag fick höra hjärtljuden samtidigt som jag kände hur bebisen sparkade. Den känslan går inte att förklara.

Fick även reda på att vår barnmorska M också är gravid och ska föda två veckor efter mig. Kul!

Om fyra veckor ska vi tillbaka, då ska vi prata om amning bland annat. Det börjar närma sig nu!

Tyckte den andra texten och bilden jag tog var lite dålig,
så denna veckan tar jag en text från en bok jag har här hemma.

Du
Du bör ha gått upp mellan 5 och 7 kg.
Din livmoder mäter någonstans mellan 21 och 24 centimeter från pubisbenet.
Det syns ordentligt att du väntar barn och då brukar det komma kommentarer från omgivningen. Ibland kan man få kommentarer som: "Oj, vad du är stor!" eller, "Har du inte en ovanligt liten mage?" Stor eller liten - känner du oro så tala med din barnmorska. Alla är olika!
Många kvinnor klagar över att de måste kissa ofta. Urinblåsan ligger ovanpå livmodern och inkilad under blygdbenet. När livmodern växer trycker den mot blåsan och du blir oftare kissnödig.
I denna period kan vissa gravida drabbas av graviditetsdiabetes. Det kan man upptäcka genom att det är för mycket socker i det urinprov du lämnar vid dina besök hos MVC.


5 kg viktuppgång och livmodern är som sagt 22 cm.
Än kan man ju inte se att jag är gravid om man inte vet om det,
men vet man om det så syns det. Tror jag.

Jag behöver kissa ofta. Det känns som att det är det enda jag gör under mina vakna tid. Haha.
Angående graviditetsdiabetes så vet jag inte, har inte fått lämna urinprov ännu, men ska göra det första gången om fyra veckor.

http://www.blimamma.se/gravid-vecka-23.html

Livmodern mätte 22 centimeter idag 15/3 och om det var 3 cm ovanför naveln eller ej,
det kommer jag inte ihåg.
Idag vägde jag mig och jag har gått upp fem kilo.
Sammandragningar har jag inte känt av någonting faktiskt.

Detta är magen från den 11/3, än syns det ju inte speciellt mycket, men liiite åtminstone!

Här är det fullt upp med att bygga ihop fröets säng.
Mi och Lily vill också vara med!Färdig!Tack till N för Barbapappa <3Såhär ser gavlarna ut på sängen, med varsitt hjärta, T's hjärta och mitt hjärta.

Tack till E för hjälpen och bilderna! <3

Text och bild lånad från http://www.blimamma.se/gravid-vecka-22.html

Denna gången känns det faktiskt mycket skönare att skriva och jämföra lite.

Ännu kan jag ju inte visa magen, men så fort jag kan, gör jag det!
Magen är inget som helst hinder än så länge, jag kan böja mig och sitta hur jag vill utan problem.

Illamående hade jag i början av graviditeten under cirka 3-4 veckor. Konstant.
Det var döden. Men det gick ju över redan i december, så det har ju varit borta ett tag!

Angående blodbrist har jag ingen aning om,
ska ju till barnmorskan nästa vecka så då ska det tas blodprover och kollas upp.

Oron jag hade kring huruvida min mage inte växte ordentligt har lagt sig.
Nu har faktiskt magen växt!
Eller, den har ju växt hela tiden, men jag har ju som sagt tyckt det var lite för lite.
Men nu känner jag på mig att det är inte så farligt.
Det är ju individuellt hur magen växer. På vissa syns det ju redan i vecka 5.
En annan kvinna jag läste om fick vänta så länge som till v 26 innan magen ens hade växt lite och då kunde man fortfarande inte se att hon var gravid.

Men,
jag vill ge ett stort tack till er som har gett mig kloka ord, varit omtänksamma, hört av sig och så vidare.
Annars hade jag nog fortfarande gått runt och oroat mig!

Nu ser magen ut såhär,
säg att det är skillnad, säg att det syns nu!

Ber om ursäkt för den feta tvätthögen (förlåt mamma) och att mina trosor syns.
Det får ni leva med

Vet ni vad vi har gjort?

Satt ihop spjälsängen!

E och jag gjorde det sent igårkväll.
Anledning till att jag ville sätta upp den så tidigt är för att jag vill kunna hjälpa till.
Jag vill inte stå där om två-tre månader och bara titta på hur andra fixar allting till vår bebis.
Jag vill ta vara på den här tiden innan.
Jag vill längta, drömma mig bort och längta lite till.

Bilder kommer, så fort jag hittar sladden som sagt...

Bild tagen från http://www.minbebis.com/gravid_vecka_20.html

Detta är alltså magar i vecka 20.
Min mage är ... typ obefintlig jämfört med dessa.
Inte ens så stor som bild nummer fyra.
Känner mig lite orolig. Fast det kanske jag inte behöver vara.
Jag hoppas att den kommer växa nu, jag vill verkligen det.

Vill lägga in bilder som jag har, men hittar inte sladden till datorn så jag kan föra över från våra mobiler.
Det kommer så fort jag bara kan!