Publicerad 2012-06-28 21:06:00 i BVC/ultraljud
Var hos barnmorskan 28/6
Denna gången var det en ny barnmorska eftersom M har gått på mammaledighet.
Vi tog blodtryck, urinprov, lyssnade på hjärtljuden, mätte SF-måttet och kände hur bebisen låg.
Med huvudet neråt fortfarande som tur är!
Sedan vägde jag mig också, hade gått ner 700 g!
Fast hon sa ingenting om det så jag antar att jag inte behöver oroa mig.
Ska tillbaka den 9e juli, då vi har BF, så då får vi se om vi kommer dit!
Publicerad 2012-06-26 21:04:00 i Magen
Publicerad 2012-06-25 12:49:39 i Graviditeten
Är det något du har lärt dig under din graviditet som du inte visste innan?
Massor! Allt från vad man ska och inte ska äta, om små bebisar, amning och allt inför förlossningen såsom smärtlindring, vilka alternativ som finns att föda på, hur det fungerar på neonatal och så vidare!
Har du fått någon ny farhåga under din graviditet?
Nej, inte mer än att min rädsla för kejsnarsnitt bara blev större när det kom så nära inpå.
Var du sugen på något speciellt under graviditeten?
Jag har alltid varit en människa som har varit sugen på saker till och från. För ett bra tag sen åt jag ett paket ostriskakor per dag till att inte ätit en ostriskaka på flera månader. Det är så det funkar med mig. Men ändå lite tråkigt att inte ha varit sugen på något speciellt.
När började magen växa?
När T och jag märkte det var det nog i mars, men det var ju så otroligt lite skillnad.
När började folk på stan/i din omgivning reagera på att du var gravid?
När andra såg så var det nog i slutet på april ungefär, i vecka 28 eller så.
När började magen växa som mest?
I maj, utan tvekan.
Publicerad 2012-06-25 11:59:55 i Graviditeten
Går idag in i vecka 38!
Hur galet är inte det?
Det har gått 27 veckor sedan vi fick reda på att Lillbus fanns i min mage.
27 veckor av längtan efter vår bebis.
Nu längtar vi så mycket att det faktiskt börjar bli jobbigt.
Men älskade bebis, vi ska försöka göra ditt liv till det bästa.
Du är ju allt för din mamma och pappa!
Publicerad 2012-06-21 19:19:00 i BVC/ultraljud
Då var det dags för ännu ett TUL i Växjö.
Även om det är sjukt jobbigt med dessa kontroller och så,
så tycker vi ändå att det är så roligt att få se vår Lillbus.
Det är inte många som får se sin bebis såhär många gånger innan den föds!
I Kronoberg görs normalt bara ett rutin-ultraljud i vecka 16-19,
sen om allt står rätt till genom graviditeten så är det bara ett.
Denna gången var det en annan läkare som gjorde TUL:et.
Hon mätte som vanligt huvudet, lårbenet, magen, fostervattensmängden och navelsträngsflödet samt kollade hjärtat.
Lillbus hade växt denna gången också, dock en aning för lite. H*n följer fortfarande sin egna kurva med en liten diff till denna gången då. Nu väger h*n 2230 g, vilket är minus 27%, förra gången var det minus 26%.
Gränsen för "okej" för liten är minus 22%.
Vi ska därför komma tillbaka igen, den 2a juli för ett till TUL och är den fortfarande så mycket för liten så blir det en igångsättning samma vecka, eftersom det inte är bra för bebisen att ligga kvar i magen.
Lillbus är lika stor som en bebis i vecka 33-34, alltså nästan 4 veckor för liten.
Anledningen till att bebisen är såpass liten kan vara genetiskt, men jag vägde som en normal bebis, nästan 3500g och T vägde lite över 4000 g, så genetiskt är det inte.
En annan anledning är att moderkakan inte ger tillräckligt mycket näring, men isåfall så hade fostervattensmängden var för liten men hos mig är den lagom, samt att navelsträngsflödet inte är bra, men även det är helt normalt. Så vi vet inte varför vår Lillbus är så liten, men huvudsaken är att bebis mår bra.
Publicerad 2012-06-20 19:12:00 i BVC/ultraljud
Det var i onsdags 20/6 dags för vändningsförsöket, vilket skrämde livet ur mig.
Vi tog med oss T's mamma som stöd, tack E!
Vi kom dit och jag fick lägga mig i ett förlossningsrum,
väl där kom det en barnmorska som satte på CTG-registrering på magen. CTG mäter barnets hjärtljud.
Där låg vi i ungefär en kvart och väntade.
Sedan kom en förlossningsläkare in i rummet som tillsammans med en annan skulle göra ett ultraljud för att se hur bebisen låg.
Och Lillbus hade vänt sig själv!
Vilken känsla, så började jag gråta. Av glädje självklart.
Jag fick ligga kvar en stund till för att fortsätta mäta hjärtljuden och sedan åkte vi hem!
Det som var lite lustigt var att kvällen innan så låg huvudet uppåt och rumpan nedåt,
(jag har känt huvudet vid revbenen)
Så tack fina lilla bebis i magen för att du gjorde så att mamma och pappa slapp ett vändnigsförsök <3
Publicerad 2012-06-17 20:26:48 i Graviditeten
Hur reagerade dina vänner på att du var gravid?
Dom blev glada. Speciellt M och F, kommer alltid vara dom tacksamma för allt stöd de ger mig!
Hur reagerade dina föräldrar/familj?
Dom blev chockade, men glada hoppas jag.
Hur reagerade T's familj?
Dom blev också glada, väldigt glada. Jag är så lycklig över både min familj och T's familj, stödet, hjälpen och ALLT som de gör för oss, det är guldvärt.
Publicerad 2012-06-14 21:09:00 i Magen
Publicerad 2012-06-13 22:46:00 i BVC/ultraljud
Var hos barnmorskan på vanligt rutinbesök.
Fick ta blodprov, urinprov och blodtryck och allting såg bra ut.
Vi pratade om förlossningen, om jag hade några önskningar och hur jag ville ha det.
Men hur ska jag kunna veta?
Min önskan är att jag vill klara mig så länge som möjligt utan något, sen får jag se.
Vi mätte SF-måttet som nu är uppe på 30 cm, vilket var mycket bra.
Bebisens hjärtljud låg idag på 140.
Men bebisen låg fortfarande med huvudet uppåt och rumpan nedåt.
Vi fick gå och göra ett ultraljud för att vara "150 % säker" som vår barnmorska sa.
Och mycket riktigt så stämde det.
Då fick vi en tid bokad i Växjö på onsdag 20/6 för vändningsförsök, som skrämmer livet ur mig.
Det var också sista gången tillsammans med vår barnmorska eftersom hon ska vara mammaledig.
Hon önskade oss lycka till.
Vi kommer att sakna henne. Hon har verkligen varit bäst.
Publicerad 2012-06-12 22:47:00 i BVC/ultraljud
Idag var vi på besök på förlossningen. Det var vi och typ...hur många par till.
Vi fick se på hur förlossningsrummen ser ut, vad de har att erbjuda och hur det funkade på rummen.
Det var allt från värmelampa, lustgas till CTG-maskin, gå-stol och vad sängarna hade för funktioner.
Sen visade dem vad man skulle göra när man kom dit och vilken väg man skulle gå.
Efter det satt vi i en föreläsningssal och fick mer djupgående information om hur det fungera på förlossningen i Växjö, vad som finns och hur de tar hand om familjerna, vad som händer efter förlossningen och olika tester och prover som de gör på bebisen.
Det var också information om neonatalavdelningen som finns på sjukhuset.
Efter 2,5 timme fick vi åka hem.
Publicerad 2012-06-08 21:02:00 i Magen
Publicerad 2012-06-08 21:00:00 i Magen
Publicerad 2012-06-07 22:36:00 i BVC/ultraljud
Var på ännu ett TUL i Växjö.
Lillbus hade växt ca 300 g på de två veckorna sen vi sist var där.
Det är för lite, men Lillbus följer sin egna kurva och då är det inga problem.
Dock hade h*n vänt sig med rumpan nedåt, vilket inte är bra.
Har Lillbus inte vänt sig innan vi ska till barnmorskan den 13/6 så måste vi boka tid för vändningsförsök.
Efter tio minuter i Växjö så fick vi åka hem, nöjda över att vår Lillbus hade växt <3
Publicerad 2012-06-06 19:45:53 i Graviditeten
Vi längtar efter dig, Lillbus!
Publicerad 2012-06-06 19:45:04 i Graviditeten
Min/vår fina skötväska!
T är superglad över att den är rosa med blommor på (;
Publicerad 2012-06-06 19:42:42 i Graviditeten
Hur långt inne i graviditeten var du när du fick reda på det?
11 veckor, hehe ooops
Hur fick du reda på det?
Jag mådde illa utav bara tusan, T tjatade om att jag skulle testa mig.
Jag vägrade. Gjorde det till slut och så fick jag reda på det!
Hur reagerade T?
Jag gjorde det tidigt en morgon när T sov.
När jag såg att det var positivt gick jag in till sängen.
La själva beskrivningen och testet jämte och väckte honom och sa "TITTA!"
Han svarade typ "Men vad håller du på med? VAD?"
Så sa jag titta igen, han läste beskrivningen.
Sen låg vi bara och log, skrattade och kramades. Mysigt.
Publicerad 2012-06-01 12:58:24 i Graviditeten
Hur mår/mådde du under graviditeten?
Mestadels bra faktiskt. Den första månaden gick jag runt och mådde illa och vägrade ta ett test.
Tänkte att är jag inte gravid så är det något annat fel på mig.
Sen har jag haft den förbannade halsbrännan, då jag vissa gånger önskat att jag aldrig skulle blivit gravid. Och tröttheten, den galna, sjuka och eländiga tröttheten.
MEN, sen tänker jag på alla som har foglossning, är sängliggandes, som spytt och alla andra möjliga grejer som förhindrar dom att leva "normala" liv.
Jag kan ju fortfarande sitta med benen uppe i soffan och har inga problem med svullnader eller så,
så överlag har jag mått sjukt bra.
Hur kände du när du fick reda på att du var gravid?
Jag blev sjukt glad. Sen visste jag inte vad jag skulle göra.
Sen tänkte jag "Vafan har vi gjort?"
Men efter det har jag/vi aldrig tvivlat. Aldrig.
Lillbus är redan nu vårt liv och kommer att vara tills h*n inte vill mer.
