Vår älskade bebis

En fråga, som jag har fått väldigt många gånger är "Var det planerat att skaffa barn?".
Jag kan inte säga annat än att jag hatar den frågan. Hatar.
Vad spelar det för roll egentligen? Det är ju VÅR bebis, inte er. Blir ni lyckligare/olyckligare av att veta svaret?
Och om jag svarar att bebisen inte var planerad, blir h*n ett misstag då?
Och om jag svarar att den var planerad, så kommer följdfrågorna "Men hur länge har ni varit tillsammans?", "Hur länge har ni tänkt på det?", "Varför barn så tidigt?", "Ni måste ju leva livet, ni är unga!"
Jag vet ju exakt vad jag har för svar på frågan, så det är ju inte så att jag står svarslös.
Men ALLA har frågat och varje gång jag får den så vill jag bara skrika. Hatar frågan.
Det är ju inte så att ni inte får fråga, för det får ni, självklart. Det är bara det att är det verkligen så väsentligt att veta om bebisen var planerad eller ej?
Huvudsaken är ju att T och jag är lyckliga upp över öronen att vi ska få barn tillsammans.

Och vår bebis är mer än välkommen till oss här.
Så nu får du allt växa upp, din lilla bebis!